image
Ordlista
A

Affärskalender

En affärskalender innehåller affärsvärden för specificerade delar av den offentliga marknaden, baserade på en avtalsanalys över tid. Vem gör affärerna och för hur mycket? Vem köper vad och till vilket pris?

Anbud

Ett bindande svar från en leverantör på ett förfrågningsunderlag/upphandlingsdokument från en upphandlande myndighet.

Anbudsgivare

Den som lämnar anbud.

Anbudsprövning

Prövning om ett anbud uppfyller de olika skalkrav och kriterier som ställts på anbudsgivaren som organisation och på tjänsten eller produkten som efterfrågas i förfrågningsunderlaget. Beskrivningen för hur krav kan ställas återfinns i leverantörskvalificering 14 kap. LOU. I denna del prövas också om det finns anledning att utesluta en leverantör enligt 13 kap. LOU för att sedan genomföra utvärderingen och tilldelning av kontrakt enligt 16 kap. LOU.

Anbudssökande

Den leverantör som har ansökt om eller bjudits in till att delta i ett selektivt förfarande, ett förhandlat förfarande med föregående annonsering, ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering, en konkurrenspräglad dialog, ett förfarande för inrättande av innovationspartnerskap eller ett urvalsförfarande (1 kap. 8 § LOU).

Anbudstid

Tiden från det att anbudsinfordran (upphandlingsannonsen) offentliggörs till sista dagen för att lämna anbud.

Anbudsutvärdering

En bedömning av vilket/vilka anbud som ska antas utifrån den valda tilldelningsgrunden. Till exempel lägsta pris eller en kombination av pris och kvalitet – Se Ekonomiskt mest fördelaktiga pris (16 kap. LOU).

Annons

Annonseringens syfte är att skapa transparens och konkurrens. Upphandlingar över tröskelvärdena annonseras i Tender Electronic Daily (TED). Tilldelning av kontrakt för LOV annonseras i en särskild databas: www.valfrihetswebben.se.

Ansökningsinbjudan

Ett underlag där den upphandlande myndigheten bjuder in leverantörer att lämna anbud.

Auktorisationssystem

Bygger på metoden att samtliga kvalificerade aktörer som uppfyller de uppställda villkoren har rätt att leverera utifrån en kundvalsmodell. Avgörande för denna form av tillhandahållande av en vara eller en tjänst är att ”brukaren” helt själv, utan påverkan av den tillhandahållande organisationen/myndigheten, väljer leverantör. Ett exempel på tillämpningen av detta inom utbildningsområdet är Täby kommun, tillsammans med andra kommuner under namnet Kunskapscentrum Nordost, som erbjuder SFI (Svenska för Invandrare) på detta sätt utan någon föregående LOU-upphandling av leverantörerna som är anslutna till detta system.

Avbrytande av upphandling

En upphandling kan avbrytas om det finns sakliga skäl. De skälen bör beskrivas i upphandlingsdokumentet för att undvika överprövning för felaktigt beslut om avbrytande av upphandling.

Avrop

Ett avrop är en beställning från ett ramavtal. Se även beställning. Kallas även för tilldelning av kontrakt.

Avropsberättigad

Upphandlande myndigheter som har rätt att använda ett ramavtal. Om det är fler som kan avropa på samma avtal ska de namnges i upphandlingsdokumentet.

Avtal

Det underlag som rent civilrättsligt binder en upphandlande myndighet och leverantören till varandra. Detta avtal kan ogiltigförklaras av utomstående om parterna bryter mot villkoren och avtalspartnerna kan tvista om innehållet i allmän domstol.

Avtalsspärr

Tidsfrist efter underrättelse om tilldelningsbeslut då avtal inte får ingås, 10 eller 15 dagar beroende på kommunikationssätt. Det normala är tio dagar vid elektroniskt tillkännagivande av Tilldelningsbeslutet. Avtalsspärren finns för att leverantörer ska kunna begära överprövning (20 kap. LOU).

B

Beställning

En begäran om leverans av en vara eller tjänst. Beställning är den del i inköpsprocessen som följer efter att kontrakt tilldelats en leverantör.

Blandade kontrakt

Kontrakt som avser både varor och tjänster. Bedömning av vilka regler som ska gälla görs enligt den så kallade överviktsprincipen.

Bör-krav

Ett krav som inte måste uppfyllas, till skillnad från ett ska-krav. Den vanligaste användningen av bör-krav är i utvärderingen av ett anbud för att bedöma mervärden. Se tilldelningskriterier.

C

CPV

CPV är den gemensamma terminologin vid offentlig upphandling för att göra det lättare att söka och definiera en vara eller tjänst. CPV betyder Common Procurement Vocabulary och kallas även för ”CPV-koder” eller ”CPV-nomenklatur” (4 kap. 19 § LOU). Upphandlingsannonserna innehåller dessa ”koder” för att kunna ställa in en bevakningstjänst för upphandlingsannonser.

D

Dialog

Grunden för bättre offentliga affärer är en fungerande dialog. Dialogen mellan parterna på den offentliga marknaden kan ske före, under och efter en upphandling. I samband med att en upphandling är fastställd att den ska genomföras till dess att avtal är tecknat måsta dock dialogen ske under vissa former för att inte riskera att dialogen på ett otillbörligt sätt påverkar den upphandlande myndigheten. Eller att dialogen medför att en eller flera anbudsgivare får tillgång till information som inte alla har fått. Då innebär det ett brott mot principen om likabehandling. Exempel på dialogformer som används inom ramen för den marknadsundersökande fasen i en upphandling är Hearing: RFI eller Extern remiss. (Läs mer om dessa under respektive punkt)

Digitalisering

Digitaliseringen av den offentliga marknadens olika processer och tjänster är en av de viktigaste faktorerna för att det ska finnas en fungerande modern välfärd. Historiskt har mycket handlat om att digitalisera ett manuellt arbete medan det som sker just nu är att utmana traditionella arbetssätt med digitala tjänster som kanske fungerar på annat vis och inbegriper andra funktioner än de traditionella. Det finns idag en egen myndighet för digitaliseringen av offentlig sektor. Den bildades 2019 och heter Myndigheten för Digital förvaltning men trots namnet handlar mycket av dess uppdrag om att skapa och leda förändring och utveckling inom digitaliseringen.

Direktupphandling

En upphandling utan krav på annonsering och utan krav på anbud i en viss form (19 kap. 4 § LOU). Det finns två beloppsnivåer för hur mycket en upphandlande myndighet kan köpa en ”av marknaden särskiljbar vara eller tjänst” per kalenderår, oavsett hur många leverantörer som sålt samma typ av vara eller tjänst. För LOU är beloppet ca 580 000 kr och för de som handlar upp enligt LUF är nivån ca 1 miljon kronor.

Domstol

Behörig domstol för ansökan om överprövning är den förvaltningsrätt i vars domkrets, dvs den regionalt närmsta förvaltningsrätten i förhållande till där den upphandlande myndigheten har sin hemvist (20 kap. 5 § LOU). Om domstolsutlåtande för en överprövning skall överklagas görs detta till Kammarrätten och sedan till Högsta förvaltningsdomstolen. Tvister kring själva avtalet avgörs i tingsrätten.

Dynamiska inköpssystem

En form av ”elektroniska ramavtal” som är öppna för nya leverantörer under sin giltighetstid (8 kap. 1 § LOU).

E

Efterannonsering

Annons om resultatet av en upphandling (10 kap. 4 § LOU).

Egenförsäkran – ESPD

Egenförsäkran är ett standardiserat dokument som utgör ett preliminärt bevis för att en leverantör uppfyller kvalificeringskrav och därför inte ska uteslutas (15 kap. 1 § LOU). Egenförsäkran får användas av leverantörer men de flesta svenska upphandlande myndigheter erbjuder en sanningsförsäkran som alternativ.

Elektronisk auktion

En upprepad process med hjälp av elektroniska medel för att presentera nya lägre priser eller nya värden för vissa delar av anbuden (8 kap. 15 § LOU). Används i slutet av en upphandling eller vid förnyad konkurrensutsättning där alla parter kvalificerat sig. Vid upphandling är det lägsta pris som vinner, till skillnad från en vanlig auktion.

EU-domstolen

Europeiska unionens domstol (tidigare kallad EG-domstolen).

EUT

Europeiska Unionens officiella tidning som bland annat publicerar medlemsländernas annonser om offentliga upphandlingar över tröskelvärdena genom en databas på internet.

Extern remiss

Hela det preliminära förfrågningsunderlaget skickas ut till leverantörer för att säkerställa att UM tänker rätt och samtidigt ge leverantörerna möjlighet att ställa frågor. Sker oftast via e-post eller upphandlingssystem.

F

Frivillig uteslutning

En upphandlande myndighet kan utesluta en leverantör från att delta i en offentlig upphandling om leverantören åsidosatt vissa skyldigheter, exempelvis miljö-, social- eller arbetsrättsliga sådana eller brister i yrkesutövning (13 kap. 3 § LOU). Detta ligger i den enskilde upphandlarens bedömning om de brister som är kända, eller av annan part påtalade, verkligen är så pass allvarliga att de ska medföra en uteslutning. Om denna typ av bedömning görs ska den aktuelle anbudsgivaren ges möjlighet att förklara sig och även om denne gjort en sk ”Self cleaning”, kunna visa på vilka förändringar man har genomfört för att de briser och fel som tidigare uppdagats inte ska inträffa igen.

Förenklat förfarande

Ett annonserat upphandlingsförfarande där alla leverantörer har rätt att delta och den upphandlande myndigheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare (19 kap. 5 § LOU).

Förhandlat förfarande med föregående annonsering

Ett förfarande där den upphandlande myndigheten eller enheten bjuder in utvalda leverantörer och förhandlar om kontraktsvillkoren med en eller flera av dem (6 kap. 4 § LOU).

Förhandsannonsering

Meddelande i TED med information om de upphandlingar som upphandlande myndigheter planerat för de kommande tolv månaderna. Förhandsannonsering kan förkorta tidsfristerna för att lämna anbud (10 kap. 3 § LOU).

Förhandsinsyn

En frivillig annonsering i TED och i en allmänt tillgänglig databas om att den upphandlande myndigheter tänker tilldela kontrakt utan föregående annonserat upphandlingsförfarande. Avtalsspärr på 10 dagar inträder och ett kontrakt kan efter den tidens utgång inte förklaras ogiltigt av domstol (10 kap. 5 § LOU).

Förlängd avtalsspärr

Ett automatiskt förbud att ingå avtal efter en ansökan om överprövning i förvaltningsrätt.

Förnyad konkurrensutsättning

Förnyad inbjudan att lämna anbud vid ramavtal med flera leverantörer när samtliga villkor inte är fastställda (7 kap. 9 § LOU).

G

Grundläggande EU-rättsliga principer

Principerna om likabehandling, icke-diskriminering, proportionalitet, öppenhet (transparens) och principen om ömsesidigt erkännande. Dessa principer gäller vid upphandlingar enligt LOU, LUF, LUK och LOV.

H

Hearing

En eller flera leverantörer bjuds in till ett möte, under förarbetena med upphandlingsunderlaget, för diskussion kring senaste nytt på marknaden och hur man kan/bör ställa kraven. Denna dialog dokumenteras och ligger till grund för upphandlande myndighets för vidare arbete med upphandlingsunderlaget.

Hållbarhet

Det finns flera olika sorters hållbarhetsområden i den offentliga upphandlingen. Dels finns det rent tekniska och mer traditionella hållbarhetskrav som handlar om hur mycket en vara eller produkt tål. Ett annat område är vilken miljöpåverkan en produkt eller tjänst medför samt leveransen av densamma. Eller avvecklingen för den delen. Sedan finns det ekonomiska hållbarhetskrav som handlar om livscykelkostnaden/nyttan för den vara eller tjänst som handlas upp. Dvs att man ställer krav på/beräknar den totala effekten av samtliga kostnader eller totala nyttan inkluderat eventuella anpassningar, service/drift e dyl.Sedan finns det något som heter social hållbarhet och kan handla om hur man som anbudsgivare jobbar med integration, arbetsmiljön, anställning av långtidsarbetslösa, jämställdhet och icke diskriminering.

I

Inköpscentral

En upphandlande myndighet som har en centraliserad inköpsverksamhet. Exempel är Upphandlingscenter Dalarna, Husbyggnadsvaror HBV Förening och SKR Kommentus Inköpscentral (1 kap. 14 § LOU).

Inköpsprocess

Inköpsprocessen omfattar hela anskaffningsprocessen, från det att behov uppstår, dialog, upphandling, beställning/avrop till uppföljning.

Inköpsstrategi

Ett av de upphandlande myndigheternas styrdokument. Det visar hur inköp kopplas ihop med övergripande mål och verksamhetsmål. Den visar den upphandlande myndighetens väg till effektiva inköp, hur inköp kopplas ihop med övergripande mål och verksamhetsmål. deras bild av affärsmässighet, hur konkurrensen ska tillvaratas och rättssäker upphandling ska upprätthållas är viktiga delar samt hållbarhet, innovation och leverantörsutveckling, hur man mäter och följer upp inköp.

Innovationspartnerskap

En typ av förfarande som upphandlande myndigheter får använda när de har behov av lösningar som inte finns på marknaden och där man under reglerade former kan samverka med marknadens aktörer (6 kap. 1 § LOU).

Implementering av avtal

Implementering eller införande av avtalet – en plan för hur tjänsten eller varorna i avtalet ska levereras och införas i kundens organisation.

IOP

IOP står för Idéburet offentligt partnerskap och är ett partnerskap mellan den offentliga och den idéburna sektorn. Denna samarbetsform skall dock följa vanliga upphandlingsregler

K

Kommersiella villkor

De villkor som reglerar kontraktsrättsliga förhållanden under avtalstiden.

Konkurrenspräglad dialog

Ett upphandlingsförfarande som varje leverantörer kan begära att få delta i och där den upphandlande myndigheten för en dialog med de anbudssökande som har bjudits in att delta i det (6 kap. 20 § LOU).

Kontrakt

Ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer för leverans av varor, tillhandahållande av tjänster eller utförande av byggentreprenad (1 kap. 15 § LOU). Varje avrop på ett ramavtal är att klassa som ett kontrakt som kan ogiltigförklaras om det skett på andra villkor än de som är avtalade.

Krav

De krav som anbudsgivaren i en upphandling måste uppfylla för att de ska kunna bli tilldelade ett kontrakt.

Kvalificeringskrav

Krav på leverantörens ekonomiska ställning samt tekniska och yrkesmässiga förmåga.

Kvalificeringssystem

Urvalssystem av på förhand kvalificerade leverantörer som får delta i selektiva förfaranden, förhandlande förfaranden, konkurrenspräglade dialoger eller förfaranden för inrättande av innovationspartnerskap eller förhandlat förfarande (14 kap. 4 § LUF).

L

Leverantör

Den som tillhandahåller varor eller tjänster på marknaden eller som utför byggentreprenader. Med leverantör avses också grupper av leverantörer (1 kap. 16 § LOU).

Leverantörskvalificering

Den del av anbudsprövningen där den upphandlande myndigheten eller enheten kontrollerar att de leverantörer som lämnat anbud uppfyller de kvalificeringskrav som ställs i upphandlingen. Det gör de för att bedöma om leverantören kan leverera den vara, utföra den tjänst eller genomföra de byggnadsentreprenadsarbeten som upphandlingen avser (14 kap LOU).

LOU

Lag (2016:1145) om offentlig upphandling. Med offentlig upphandling menas det som upphandlande myndigheter gör för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal för varor, tjänster eller byggentreprenader. Den nuvarande lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2017.

LOV

Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). LOV reglerar vad som ska gälla när upphandlande myndigheter låter brukaren välja utförare bland leverantörer i ett valfrihetssystem. Lagen gäller för kommuner och landsting när de inför valfrihetssystem för bland annat hälsovård, social- och primärvårdstjänster och för Arbetsförmedlingen vid tillhandahållande av valfrihetssystem med etableringslotsar för nyanlända invandrare samt inom myndigheternas arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

LUF

Lag (2016:1146) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Med upphandling menar man här det en upphandlande enhet gör för att tilldela ett kontrakt eller att ingå ett ramavtal för varor, tjänster eller byggentreprenader för viss verksamhet inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Det är alltså den upphandlande myndighetens uppdrag som avgör om LUF skall tillämpas istället för LOU – inte vad som ska upphandlas. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2017.

Löpande annonsering

En annons som gäller tills vidare och där det inte anges något sista datum för att komma in med ansökan (3 kap. 2 § LOV).

M

Marknadsundersökning

Förberedelse inför en upphandling för att undersöka vad marknaden kan erbjuda för att tillgodose den upphandlande myndighetens behov. Ett ska-krav för upphandlande myndigheter för att få de bästa förutsättningarna för att genomföra en upphandling som möter marknadens villkor och leveransförmåga.

Meddelande om upphandling

Se Annons.

N

Nationella upphandlingsstrategin

Den nationella upphandlingsstrategin togs fram av regeringen i juni 2016. Den innehåller sju delmål som ska styra myndigheternas arbete med att göra den offentliga upphandlingen till ett strategiskt verktyg för att uppfylla verksamhetens mål och uppdrag. Till viss del ingår även nationella mål som ryms inom till exempel Agenda 2030.

O

Obligatorisk uteslutning

En leverantör ska uteslutas från att delta i en offentlig upphandling om myndigheten får kännedom om att leverantören är dömd för vissa brott (13 kap. 1 § LOU).

Offentlig upphandling

De åtgärder som en upphandlande myndighet gör för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal för varor, tjänster eller byggentreprenader (1 kap. 2 § LOU).

Ogiltigförklaring av avtal

Under vissa förutsättningar kan avtal förklaras civilrättsligt ogiltiga av en allmän förvaltningsdomstol. Det sker då efter ansökan från en leverantör. Det kan handla om avtal som har ingåtts efter en otillåten direktupphandling eller som är i strid mot något förbud mot att ingå avtal (avtalsspärr, förlängd avtalsspärr, interimistiskt beslut, tiodagarsfrist och avtal innan tilldelningsbeslut har meddelats.

Det kan även handla om ett avrop på ett ramavtal som har gjorts på fel sätt.

Onormalt lågt anbud

Om ett anbud har ett onormalt lågt pris eller kostnad ska den upphandlande myndigheten begära att leverantören förklarar orsaken till det (16 kap. 7 § LOU).

OPS

Offentlig Privat Samverkan. Kallas också OPP (Offentlig Privat Partnerskap) eller PPP (Public Private Partnership). Ett samlingsnamn för olika former av samfinansierade eller samägda utvecklingsprojekt mellan det offentliga och det privata. Oftast används denna form inom större entreprenader eller transportlösningar där den privata leverantören till en början tar en större risk och större del i finansieringen. Under kontraktets tid ersätts sedan leverantören successivt enligt en överenskommen plan.

Option

En möjlighet att förlänga eller ändra omfattningen av ett kontrakt. Ska anges i upphandlingsdokumenten och i kontrakt.

Otillåten direktupphandling

När ett avtal med en leverantör ingås utan någon föregående annonsering, trots att den upphandlande myndigheten borde haft ett annonserat förfarande enligt LOU eller LUF.

P

Principen om icke-diskriminering

Ett förbud från att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer på grund av till exempel nationalitet.

Principen om likabehandling

Alla leverantörer ska behandlas lika och ha så lika förutsättningar som möjligt.

Proportionalitetsprincipen

De krav som ställs i en offentlig upphandling ska inte gå längre än vad som är lämpligt, effektivt, relevant och ändamålsenligt för den aktuella upphandlingen.

Principen om ömsesidigt erkännande

Upphandlande myndigheter är skyldiga att erkänna och acceptera handlingar som intyg, examina etc. som utfärdats av andra behöriga myndigheter i andra medlemsstater inom unionen.

Principen om öppenhet (transparensprincipen)

Upphandlingar ska präglas av öppenhet och förutsebarhet, bland annat genom annonsering och underrättelse av beslut.

Påskyndat förfarande

Upphandling med förkortade tidsfrister för vissa förfaranden (12 kap. 10 § LOU).

R

Ramavtal

Ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer för att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt (avrop) under en given tidsperiod (2 kap 20 § LOU).

Rangordning

Ordning för hur man tilldelar kontrakt (avrop) enligt villkor angivna i ramavtal. Det finns olika varianter med olika sätt som rangordningen kan förändras, beroende på avrop eller avtalsuppfyllelse.

RFI

Request for information. Kunden skickar ut delar av sitt förfrågningsunderlag på remiss till några leverantörer (via e-post eller upphandlingssystem). Syftet kan vara att få veta att det finns leverantörer som kan leverera den efterfrågade varan eller tjänsten. Eller att säkerställa ett behov, få hjälp att utveckla kraven och finna rätt kravnivå. Eller att få svar på ungefär hur mycket varan/tjänsten kostar.

Rättsmedel

Ett samlingsbegrepp för de möjligheter till domstolsprövning (överprövning, skadestånd och upphandlingsskadeavgift) som finns enligt upphandlingslagstiftningen.

S

Selektivt förfarande

Ett annonserat upphandlingsförfarande där alla leverantörer kan ansöka om att få delta, och den upphandlande myndigheten bjuder in vissa leverantörer som får lämna anbud (6 kap. 3 § LOU).

Separata operativa enheter

Olika enheter inom en och samma upphandlande myndighet (5 kap. 4 § LOU).

Ska-krav

Se krav.

Skadestånd

I det här sammanhanget en ersättning till leverantörer som har lidit skada på grund av att den upphandlande myndigheten har brutit mot upphandlingsreglerna. Ansökan skall göras av den drabbade leverantören vid allmän domstol inom ett år från det att avtal har slutits eller att avtalet har förklarats ogiltigt genom ett avgörande i förvaltningsrätten eller i tingsrätten beroende på anledningen till vad som gjorde det ogiltigt.

Sociala krav

Ibland ställer upphandlande myndigheter krav som mer handlar om mer ideologisk karaktär eller är av mer allmän samhällsfrämjande karaktär och därför inte kan användas som kvalificerande krav. Däremot kan dessa krav ställas i avtalet på sådant sätt att de ska uppfyllas under avtalstiden. Görs inte detta innebär det att anbudsgivaren bryter mot avtalet och kan få vite eller i värsta fall att avtalet hävs.

T

TED (Tenders Electronic Daily)

EU:s databas för meddelande om upphandlingar (annonser) där värdet av upphandling överskrider tröskelvärdena.

Teknisk specifikation

En beskrivning av det som upphandlas. Den tekniska specifikationen kan utformas med hänvisning till standarder eller som funktions- eller egenskapskrav (9 kap. LOU).

Tidsfrister

Vid de olika upphandlingsförfarandena gäller olika tidsfrister för att lämna av anbud och ansökan om att få lämna anbud (11 kap. LOU).

Tilldelningsbeslut

En upphandlande myndighets/enhets beslut om att tilldela ett kontrakt eller sluta ramavtal och skälen för beslutet. Tilldelningsbeslut ska underrättas om det finns flera anbudsgivare (12 kap. 12 § LOU).

Tilldelningskriterier

De kriterier som användas för att utvärdera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet inför tilldelning av kontrakt. Kallas även utvärderingskriterier (16 kap. 1-2 §§ LOU).

Tillsynsmyndighet

Sedan 2007 är det Konkurrensverket som är tillsynsmyndighet över den offentliga upphandlingen i Sverige samt lagen om valfrihetssystem.

Tilläggstjänst

En tjänst som en privat leverantör har möjlighet att erbjuda utöver de tjänster som ingår i basuppdraget för det aktuella valfrihetssystemet.

Tiodagarsfrist

Förbud mot att ingå avtal under tio dagar efter domstolsavgörande eller upphävande av interimistiskt beslut i mål om överprövning. Se också avtalsspärr.

Tjänstekoncession

En koncession genom vilken en upphandlande myndighet eller enhet anförtror till koncessionshavaren tillhandahållandet och förvaltning av en viss tjänst (1 kap.19 § LUK).

Tjänstekontrakt

Ett tjänstekontrakt enligt LOU är ett kontrakt som gäller tjänster med undantag för byggentreprenader (2 kap. 21 § LOU).

Tröskelvärden

De beloppsvärden som avgör om en upphandling ska ske enligt de direktivstyrda reglerna eller enligt reglerna i LOU 19 kap. Det vill säga vilka upphandlingsförfaranden som kan användas och som styr om upphandlingen ska annonseras nationellt eller i TED för hela EU.

U

Underrättelse om tilldelningsbeslut

Skriftlig underrättelse till anbudssökande eller anbudsgivare om de beslut som fattats om att tilldela ett kontrakt eller sluta ett ramavtal samt om skälen för besluten (12 kap. 12 § LOU).

Upphandlande enheter

Organisationer (verksamheter) som omfattas av LUF. Dels upphandlande myndigheter (se nedan) och dels sådana företag som bedriver verksamhet inom något av områdena energi, vatten, transporter eller posttjänster med stöd av särskild rättighet eller ensamrätt.

Upphandlande myndigheter

Organisationer som omfattas av LOU. Statliga och kommunala myndigheter, såsom beslutande församlingar i kommuner och landsting och vissa offentligt styrda organ (till exempel flertalet kommunala och en del statliga bolag). Även sammanslutningar av en eller flera upphandlande myndigheter eller ett eller flera offentligt styrda organ.

Upphandling

Observera att upphandling ofta är en benämning på offentlig upphandling. Med upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande enhet i syfte att tilldela ett kontrakt eller att ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader.

Upphandlingsdokument

Samlingsbegrepp för allt underlag för anbud i en upphandling (6 kap. 33 § LOU).

Upphandlingsförfarande

Vid offentlig upphandling får olika upphandlingsförfaranden användas (6 kap. LOU).

Upphandlingsmyndigheten

Den myndighet som har uppdrag att fungera som stöd för både upphandlande myndigheter som för leverantörer. Tar fram vägledningar och upphandlinskriterier inom olika branscher samt skall följa upp den ska Nationella upphandlingsstrategin.

Upphandlingsprocessen

Processen som för de flesta består av en annons, ett anbud och ett avtal föregås dock av en längre förberedelsefas som även inkluderar dialogmoment. De flesta upphandlande myndigheter vinnlägger sig om att strukturera och genomföra marknadsundersökning i form av just dialog. Förberedelsefasen kan pågå i flera år beroende på vad som ska handlas upp. Efter det att avtalet är övergår upphandlingen till en förvaltningsfas där fokus ligger på att båda parter skall följa avtalet så att inköpen görs på ett sådant sätt man kommit överens om. Annars är det risk att ett avtal kan bli ogiltigförklarat. I de flesta fall är denna tidsperiod fyra år men kan vara längre. Dvs att själva upphandlingen utgör en liten del av hela upphandlingsprocessen och är också den fasen då möjligheterna att påverka är som minst eftersom det bara handlar om att skriva sitt anbud utifrån givna faktorer.

Upphandlingssekretess

Anbud och information som lämnas till en upphandlande myndighet/enhet (kommun, landsting eller statlig myndighet) vid en upphandling omfattas av absolut sekretess. Sekretess gäller enligt huvudregeln till dess alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts (19 kap. 3 § OSL).

Upphandlingsskadeavgift

Sanktionsavgift som kan dömas ut av förvaltningsrätt efter ansökan av Konkurrensverket. Upphandlande myndigheter/enheter kan under vissa förutsättningar åläggas att betala en upphandlingsskadeavgift vid brott mot avtalsspärr och förlängd avtalsspärr samt vid otillåten direktupphandling. Avgiften kan uppgå till maximalt tio miljoner och tillfaller staten (21 kap. LOU).

Urvalsförfaranden

Ett annonserat upphandlingsförfarande där alla leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna anbud. Den upphandlande myndigheten inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud och får förhandla med en eller flera anbudsgivare (19 kap. 6 § LOU).

Uteslutning av leverantör

Uteslutning ska ske (obligatoriskt uteslutning) om anbudsgivare gjort sig skyldig till vissa brott och får ske (frivillig uteslutning) om anbudsgivare t ex inte fullgjort sina skyldigheter avseende skatt eller socialförsäkringsavgifter (13 kap. LOU).

Utvärderingskriterier

Se tilldelningskriterier.

V

Värdet av en upphandling

En upphandlings värde ska uppskattas till det totala belopp som ska betalas i upphandlingen.

Ä

Ändring av kontrakt

Ett kontrakt eller ett ramavtal får ändras utan en ny upphandling om ändringen inte är väsentlig (17 kap. 8–16 §§ LOU).

Ö

Öppet förfarande

Ett annonserat upphandlingsförfarande där alla leverantörer får lämna anbud. Förhandling får inte ske (6 kap. 2 § LOU).

Överprövning av upphandling

Prövning i allmän förvaltningsdomstol enligt LOU, LUF eller LUK efter ansökan av leverantör som anser sig ha lidit skada eller kan komma att lida skada i en upphandling pga. överträdelse av upphandlingsreglerna eller grundläggande principer.

Överprövning kan resultera i upphandling ska göras om eller rättas till eller att ett avtal ska förklaras ogiltigt (20 kap. LOU).

Överprövning av ett avtals giltighet

På ansökan av en leverantör kan allmän förvaltningsdomstol besluta att ett avtal mellan en upphandlande myndighet och leverantör är ogiltigt (20 kap. 13 § LOU).

Överviktsprincipen

Används för att särskilja så kallade blandade kontrakt. Innebär bland annat regler för hur en upphandling skall annonseras eller vilket upphandlingsförfarande som bör väljas. Ett exempel är om den garanterade volymen som avtalet innebär är mindre än det uppskattade värdet av löpande avrop så är det senare i övervikt och ska vara styrande över vilket förfarande samt typ av avtal som skall användas vid upphandlingen.